ERTMS-utbyggnaden – vad innebär det i praktiken för dig som pendlar?
Om du följt järnvägsnyheter de senaste åren har du säkert stött på förkortningen ERTMS. Det är ett av de mer tekniskt laddade begreppen i branschen, och det presenteras ofta med en viss mängd ingenjörsjargong som inte direkt gör det mer begripligt för den som vill veta om tåget kommer i tid på måndag morgon.
Det här inlägget är ett försök att förklara vad systemet faktiskt gör och varför det är relevant för dig som pendlar.
Vad är ERTMS?
ERTMS står för European Rail Traffic Management System och är ett gemensamt europeiskt signalsystem för järnväg. Sverige använder i dag ett äldre nationellt signalsystem som är detsamma som byggdes ut under stora delar av 1900-talet. Det fungerar, men det är föråldrat och dyrt att underhålla.
Det äldre systemet bygger på fysiska signalanordningar längs spåret, ljus och bommar som tåget läser av visuellt. ERTMS kommunicerar i stället digitalt direkt med tåget och ger föraren kontinuerlig information om tillåten hastighet och avstånd till nästa tåg.
ERTMS i korthet
- Europeisk standard – möjliggör gränsöverskridande tågtrafik utan signalbyte
- Digital kommunikation direkt med tåget (GSM-R eller 5G-baserad radio)
- Kortare bromsavstånd möjliggör tätare tågsättning
- Trafikverkets mål: hela det svenska järnvägsnätet ska ha ERTMS till 2040
Vad betyder det för kapaciteten?
Med det gamla systemet måste tågen hålla ett säkerhetsavstånd baserat på de fysiska signalavstånden, ofta flera kilometer. Med ERTMS kan systemet beräkna exakta bromsavstånd i realtid och tillåta tätare trafik när förhållandena medger det.
För ett hårt belastat pendeltågsnät som Stockholms innebär det att fler tåg kan köra på samma spår under rusningstid. Trafikverkets beräkningar pekar på att ERTMS på sikt kan öka kapaciteten med 20-30 procent på de mest belastade sträckorna, utan att man behöver bygga nya spår.
Tidsplanen och vad som händer nu
Utbyggnaden av ERTMS i Sverige är ett decennielångt projekt. De första sträckorna har redan fått systemet, bland annat delar av Botniabanan och Citybanan. Stockholms pendeltågsnät i sin helhet beräknas vara klart på 2030-talet.
Under övergångsperioden körs gamla och nya tåg parallellt, vilket gör det mer komplext att planera trafiken. Det är en av anledningarna till att utbyggnaden tar lång tid.
Vad du som pendlare kan förvänta dig
På kort sikt: troligen ingenting märkbart. Byggnationen sker utan att trafiken stoppas, och du kommer inte se ERTMS-skyltar vid plattformarna.
På lång sikt: tätare tåg under rusningstid, färre förseningar orsakade av signalfunktionella problem och ett system som är enklare att underhålla. Signalfel är i dag en av de vanligaste orsakerna till störningar på Stockholms pendeltågsnät, och ERTMS adresserar det direkt.
Läs mer om hur teknikutvecklingen påverkar pendeltåget på vår sida om modern pendeltågsutveckling. Vem som i praktiken ska driva trafiken när ERTMS väl är på plats är en öppen fråga – den behandlas i Del 3 av serien om pendeltågets operatörer.